2018-03-06 11:57

Fem skarpa frågor till Lars Lindstaf, senior architect hos Cedervall arkitekter

Cedervall arkitekter är ett Stockholmsbaserat arkitektkontor som arbetar med fokus på offentliga miljöer, inom- och utomhus. Lars har arbetat med skolbyggnadsfrågor under hela sin karriär och särskilt engagerat sig i planering och utveckling av bra och vackra miljöer för förskolor och skolor. Han är dessutom Styrelseledamot och drivande i föreningen Skolhusgruppen.

1.Vad ska man tänka på när man skapar en skolmiljö som vuxna och barn kan trivas i?

Oavsett om det gäller temporära eller permanenta skollokaler är det viktigt att veta att lokalerna sänder en signal från samhället till både elever och personal om deras värde. Varje enskilt barn ska kunna känna stolthet över att gå till sin skola och vara säker på att det arbete som görs där är viktigt och betyder något. Självklart är det av största vikt att lokalerna har en bra funktion och att de ska vara anpassade till den verksamhet som ska använda dem. Bra ljus, ventilation och akustik är arbetsmiljöfrågor och ska tas på största allvar. Något annat som är väldigt viktigt är kopplingen mellan inne och ute. För att stimulera barn att röra på sig och vilja gå ut måste man kunna se ut, och man ska ha välfungerande kapprum som gör det lätt att komma ut.

2. Finns det några specifika krav att ta hänsyn till i just vår tid, som handlar om inkludering och mångfald?

Vi ska se till att lokalerna är tillgängliga även för dem som har fysiska eller psykiska funktionshinder, så att de kan arbeta som alla de andra och vara tillsammans med sina kompisar. Detta gäller självklart även för dem som har en annan social bakgrund eller läggning. De som, till exempel, av olika anledningar inte kan eller vill byta om tillsammans med andra ska ändå kunna vara med på idrottslektionerna. Vi ska bejaka olikheter och vara tillåtande när vi bygger skolor.

3. Hur ser trender och tendenser ut när det gäller hur man bygger dagens skolor?

Ofta samplanerar man idag skola och fritidshem och det innebär att speciellt låg- och mellanstadieelever ska spendera hela dagen i samma lokaler. För att göra detta så tryggt och funktionellt som möjligt så samlar man ofta de lokaler som behövs för en större eller mindre grupp elever eller ett arbetslag i hemvister. Eleverna ska se och synas men inte vara utsatta och det ska finnas miljöer med plats för olika lärostilar, fördjupning och grupparbeten. I många skolor har man också "skofrihet" vilket innebär att man bygger entréer där alla kan ta av sig skorna vilket både gör att det dras in mindre smuts och att man håller ljudnivån nere.

4. Finns det några "mörka kapitel" i den svenska skolarkitekturens historia som man aldrig vill tillbaka till?

Många skolbyggnader från 60- och 70-talet var riktigt dåliga. Man byggde snabbt och billigt och nu står många av dem och ruttnar eller möglar bort.

5. Hur viktigt är det att man tänker hållbart och långsiktigt, och finns det något bra sätt att medvetandegöra eleverna till att ta ansvar för den egna skolmiljön?

Vi måste självklart följa de miljömål som riksdagen har satt upp och vi kan idag inte tillåta oss att göra energidåliga byggnader. Man kan dra in eleverna och ge dem ansvar genom att använda skolbyggnaden i undervisningen och lära dem hur den funkar, vilka material man har använt, hur mycket energi den använder och så vidare. Dessutom är det viktigt att hålla rent och snyggt eftersom det uppmanar till att man fortsätter att hålla rent och snyggt. Klotter ska tas bort direkt. Man ska bygga positiva spiraler – inte negativa.